Waar

Demya piej ya a fi wah nesiseri aatikl.
Fram Wikipidia

Di Waar bai Tadeusz Cyprian (1949), fotograf ina di kalekshan a di Nashinal Myuuziom, Waarsaa a-shuo ruinz a Waarsaa Napuolian Skwier ina di aftamat a Wol Waar II.

Waar a stiet a aam kanflik bitwiin sasayati. Ijinarali kiaraktaraiz bai exchriim kalektiv agreshan, dischrokshan, ah yuujali ai maataliti. Absens a waar yuujali kaal "piis". Tuotal waar a waarfier we no rischrik tu suoso lijitimet milichri taagit, ah kiah rizolt ina masiv sivilian kiajalti ar ada nan-kombatant kiajalti.

Wails som skala si waar az yunivoersal ah ansischral aspek a yuuman niecha,[1] adawandem aagiu se a onggl di rizolt a spisifik suosho-kolchral ar ikalajikal soerkomstans.[2]

Ina 2013 waar rizolt ina 31,000 det dong frah 72,000 det ina 1990.[3] Di dedlies waar ina ischri, bai di kiumiletiv nomba of det sens itaat, a di Sekan Wol Waar, frah 1939 tu 1945, wid 60–85 milian det, fala bai di Manggal kangkues[4] we eh muo dah 41 milian.[5] Propuoshanali spiikin, di muos dischroktiv waar ina madan ischri a di Waar a di Chripl Alayans, we tek di laif a uoba 60% a Paragwai papilieshan, askaadn tu Stiivn Pingka (Steven Pinker). Ina 2003, Richad Sumaali (Richard Smalley) aidentifai waar az di sixt (outa ten) bigis prablem a-fies yuumaniti fi di nex fifti ier.[6] Waar yuujali rizolt ina signifikant ditiiriarieshan a infrachokcha ah di ikosistim, dikriis ina suoshal spenin, famin, laaj-skiel emigrieshan frah di waar zuon, ah noftaim di mischriitment a prizna a waar ar sivilian.[7][8][9] Aneda baiprodok a som waar a di privalens a prapagianda bai som ar aal paati ina di kanflik,[10] ah ingkriis revinyuu fi wepan manifakchra.[11]

Refrans[change up | change up di source]

  1. Šmihula, Daniel (2013): The Use of Force in International Relations, p. 67, ISBN 978-80-224-1341-1.
  2. James, Paul; Friedman, Jonathan (2006). Globalization and Violence, Vol. 3: Globalizing War and Intervention. London: Sage Publications. http://www.academia.edu/3587732/Globalization_and_Violence_Vol._3_Globalizing_War_and_Intervention_editor_with_Jonathan_Friedman_Sage_Publications_London_2006. 
  3. GBD 2013 Mortality and Causes of Death, Collaborators (17 December 2014). "Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013.". Lancet 385: 117–71. Template:Citation error. PMID 25530442. 
  4. *The Cambridge History of China: Alien regimes and border states, 907–1368, 1994, p.622, cited by White
    *Matthew White (2011-11-07). The Great Big Book of Horrible Things: The Definitive Chronicle of History's 100 Worst Atrocities.
  5. Manggal Kangkues
  6. "Top Ten Problems of Humanity for Next 50 Years", Professor R. E. Smalley, Energy & NanoTechnology Conference, Rice University, May 3, 2003.
  7. Tanton, John (2002). The Social Contract. p. 42. 
  8. Moore, John (1992). The pursuit of happiness. p. 304. 
  9. Baxter, Richard (2013). Humanizing the Laws of War. p. 344. 
  10. Dying and Death: Inter-disciplinary Perspectives - Page 153, As a Kasher - 2007
  11. Chew, Emry (2012). Arming the Periphery. p. 49. 
Commons
Commons
Wikimedia Commons ab midia rilietid tu: Waar.