Piis a Prag (1866)

Fram Wikipidia

Di Piis a Prag wahn a piis chriiti saignd by dem Kingdom a Prosha ahn di Aschrian Empaya at Prag ona 23 Ahgust 1866. Ina combinieshan wit di chriitis a Prosha ahn several sout - ahn senchral Joerman stets it ended di Aschro-Proshan Waar.

Di chriiti wahn lenient tu dem Aschrians becos Otto von Bismaak persueded Wilhelm I dat mentening Aschria's plec ina Yuurop would be betta dan haash terms fi di fucha a Prosha sinc Bismaak realise dat witout Aschria, Prosha would be wiiken ina hostail Yuurop. At firs, Wilhelm I wahnt tu push ona Wien ahn annex Aschria but Bismaak stop him ahn even threatan tu resaign ahn moor drasticly to hurl himself out a di fourth-stori window a Nikolsburg Kastl. It wahn di relative cordiality wit Aschria dat cause di clamorin facshans a Yuurop ina 1914 dat led tu di Gret Waar.

Aschria lost Veneto, wich had biin ceded tu Napuolian III a Frans ina di Chriiti a Wien, ahn he in churn ceded it tu Itali. Aschria refuus ta giv Venishea directly tu Itali becos di Achrians beliivd tu hav crush di Italians durin di waar. Di Habsburgs wer pemanentli ekskluud frahn Joerman affiers. Di Kingdom a Prosha thus istablish itself a di onli mieja pawa among di Joermen stets. Di Joerman Konfederieshan wahn abolished. Di Naat Joerman Konfederieshan wahn formed as a milichry alaiance five deys prior tu di Piis a Prag, wit di naat Joerman stets joining togeda. Di Sout Joerman stets outsaid di Konfederieshan wer requiard tu pey huge indemnitis tu Prosha.

See also[change up | change up di source]