Franco-Proshan Waar

Fram Wikipidia

 

Di Franco-Proshan Waar ah Franco-Joerman Waar, wahn conflict betwiin di Sekon French Empaya ahn di Naat Joerman Konfederieshan led by di Kingdom a Prosha. Lastin frahn 19 Julai ta 28 Janowari 1871, di conflict wahn caused primarily by Frans's determinashan tu reasset is dominant posishan ina konchinental Yuurop, wich appear in questan following di Proshan victry ova Aschria ina 1866. Accodin ta som ischorians, Proshan chansla Otto von Bismaak delibiratly provok di French inta declaring waar a Prosha ina orda tu induce foor ingipendant souten Joerman stets- Badin, Wurttembeg, Baveria ahn Hesse-Damstat - tu join di Naat Joerman Konfederieshan; otha ischorians conten dat Bismaak esploited di circumstance a dey unfolded. Aal agri dat Bismaak recognaized di potenshal for nuu Joerman alaiances, given di situashan as a whol.

Frans mobilaisd is aahmy ona 15 Julai 1870, liiding di Naat Joermen Kondfederieshan to respond wit is oon mobilisashsan lata dat dey. On 16 Julai 1870, di French paalament voted tu declare waar on Prosha; Frans inveded Joerman teritry ona 2 Ahgust. Di Joerman koalishan mobilaisd is troops mor efectivly dan de French ahn invaded nortlisern Frans ona 4 Ahgust. Joerman fooces we superia in numbas, chrening ahn lidaship and med mor efective uus a modahn technology, paaticulaly relwes ahn archileri.

A seris a swif Proshan ahn Joerman victries ina listern Frans, culminaching ina di Siig a Metz ahn di Battel a Sedan, resulted ina capchur a di French Empera Napuolian III di decisive difit a di aahmy a di Sekon Empaya; a Govament a Nashnal Difens wahn fomed ina Paris ona 4 Sepchemba ahn conchinuud di waar fo anotha five monts. Joerman fooces fot ahn difited nuu French aahmis ina norten Frans, den bisiiged Paris fo ova foor monts befor it fel ona 28 Janowari 1871, efectivly ending di waar.

Ina di wening deys a di waar, wit Joerman victry assuad, di Joermen stets proclemd deir unian as di Joerman Empaya unda di Proshan king Wilhelm I ahn Chansla Bismaak. Wit di notable excepshan a Aschria, di vas majority a Joermans we unayched unda a nashan-stet fo di first time. Following an aahmstice wit Frans, di Chriit a Frankfut wahn signed ona 10 Mai 1871, giving Joermani billians a francs ina waar indemnichy, as wel as di mos a Alsace ahn pars a Lorraen, wich becem di Imperial Teritry a Alsace-Lorraen.

Di waar had a lasing impact ona Yuurop. By haschening Joerman unificashan,di waar significanchly altad di balans a pawa on di conchinent; wit di nuu Joerman nashan stets supplanting Frans as di dominant Yuuropian lahnd pawa. Bismaak mentained gret authority ina inchernashanal affers fo chu decedes, developing a reputashan fo Realpolitik dat resed Joermani's global stachur ahn influens. In Frans, it brote a fienal end to imperial rule ahn began di first lasting republikan govament. Resentment ova Frans's difit triggad di Paris kommune, a revalushanari uprising wich siizd ahn held pawa fo ova too monts befor is bloody suppresshan; di event woud influence di politiks ahn polisies a di Thid Republik.